Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ?Nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision?, för att få en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende från föräldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhället idag ställs inför ständiga flöden i form av förändringar och risker som innebär att individen tvingas fatta beslut om hur de skall välja/vara/göra och samtidigt förhålla sig till det omgivande samhället. De metoder som låg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkäter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillämpbar i samspelet mellan individen och samhället, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och självidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen.

Krav och utveckling ökar oavbrutet inom sjuksköterskeyrket, den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver därför tydlig vägledning då erfarenhet och klinisk kompetens saknas. Stress innebär en obalans mellan krav som ställs och förmågan att hantera dessa. Ökade krav på arbetet visar på högre förekomst av stress och stressymptom. Syftet var att beskriva stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tio vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes.

Nyutexaminerade historielärares ämnesdidaktiska språkbruk- En kvalitativ studie av nyutexaminerade historielärare vid Karlstads universitet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur nyutexaminerade historielärares underliggande ämnesdidaktiska språkbruk och perspektiv synliggörs i dels samtal om deras undervisningsstrategi och dels planeringsmaterial, samt hur detta kan relateras till de två stora skolbildningarna inom historiedidaktik och de resultat och teorier som tidigare forskning bidragit med.Frågeställningarna lyder:1. Vilka begrepp möjliga att relatera till tysk respektive anglosachsisk historiedidaktik synliggörs i nyutexaminerade historielärares samtal om och dokument kring sin undervisningsstrategi?2. På vilket sätt kan de nyutexaminerade historielärarnas ämnesdidaktiska språkbruk relateras till resultat och teorier sprungna ur den tidigare forskningen?3.

Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader.Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ?en i gänget?.

Syftet med studien var att beskriva yrkeserfarna sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med och stödja nyutexaminerade sjuksköterskor. En kvalitativ och beskrivande design användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta kvinnliga sjuksköterskor från ett sjukhus i mellansverige. Huvudresultatet visade att de yrkeserfarna sjuksköterskorna var nöjda med nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsinsats. En viktig aspekt var att nyutexaminerade sjuksköterskor frågade vid osäkerhet för att känna tillit.

Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av stress i yrket. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på 17 artiklar. Resultatet blev tydligt att stressen var en nedbrytande faktor för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelsen att det förväntades av dem att vara en självständig sjuksköterska och kunna allt från början skapade stress. Den kliniska kunskapen och ledarskapsrollen har den nyutexaminerade sjuksköterskan för lite träning på och detta anses vara en brist i utbildningen.

Bakgrund: Det krävs en god och genomtänkt introduktion för att nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska komma in i arbetet på den nya arbetsplatsen. Syfte: Syftet med pilotstudien var att beskriva nyutexaminerade operationssjuksköterskors erfarenheter av introduktionen till den nya yrkesrollen. Metod: Fyra nyutexaminerade operationssjuksköterskor med mellan 9 månader till 21 månaders erfarenhet av operationssjuksköterskeyrket har intervjuats. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Planering och struktur där det visade sig att det funnits en plan för introduktionen av nyanställda operationssjuksköterskor men att den följdes olika och skilde sig åt beroende på vilken operationsavdelning det var.

Tidigare forskning belyser den påfrestande tid nyutexaminerade sjuksköterskor befinner sig i under inträdet till den nya yrkesrollen. Studiens syfte var att genom intervju undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin första introduktion. Nio sjuksköterskor deltog i studien. Under introduktionen sker ett rollbyte från student till legitimerad sjuksköterska med tillhörande ansvar. Rollbytet skapar stress och osäkerhet vilket leder till ett stort behov av stöd och samtal.

Det kan finnas svårigheter att som nyutexaminerad sjuksköterska göra vissa bedömningar och visa på kliniska skickligheter i yrkesutövningen. Nyutexaminerade sjuksköterskor har ett behov av att få introduktion för att kunna träna upp yrkesskickligheten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara yrkesverksam. Tio vetenskapliga studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: rädsla för att göra misstag och inte känna sig förberedd, kommunikation med andra är komplicerat och betydelsefullt, stöd och vägledning är centralt samt tillfredställelse och stolthet i yrket. Resultatet visar att en framträdande skillnad från studietiden var det stora ansvaret och att de genomgick en transition från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska.

Transitionen från student mot kompetent sjuksköterska är en kritisk period. Det är viktigt att nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller en fullgod transition med möjlighet att öva upp kunskap och tillgodogöra sig erfarenhet. Efter en kort introduktionsperiod förväntar arbetsgivaren att nyutexaminerade sjuksköterskor ska ha förmåga att fungera i professionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under transitionen från student mot kompetent sjuksköterska. Resultatet visar att transitionen upplevs som en uttröttande lärandeprocess, men trots svårigheter finns en känsla av prestation och personlig fullbordan över att vara sjuksköterska.

Det finns ett missnöje bland vårdpersonal angående de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudområden ? att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade lärare upplevt sin första tid som yrkesverksamma lärare, samt jämföra om det finns några skillnader i deras upplevelser beroende om de är verksamma i år 4-6 eller år 7- 9. Arbetet är uppdelat i två delar, dels en empirisk del som består av sex öppna intervjuer och dels av en litteraturstudie. Centrala områden i arbetet är: introduktion av nya lärare, upplevelse av föräldrakontakter, planering av arbete samt reflektion och utveckling..

Bakgrund och problemformulering: Sjuksköterskan har ett brett kompetensområde med stort ansvar. Den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver en god introduktion, där möjlighet att uppöva sin yrkesskicklighet finns. Stöd och feedback från kollegor är viktigt, då stress och utbrändhet är vanligt och påverkar den nyutexaminerade sjuksköterskans välbefinnande. När en sjuksköterska upplever ohälsa och utsatthet på grund av stress, kan kvalitén på vården påverkas.Syfte: Syftet är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sin arbetssituation.Metod: En litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Evans (2003) modell för innehållsanalys har varit utgångspunkten under analysarbetet.Resultat: Tre huvudteman och nio subteman identifierades under analysarbetet.

Studien ger en deskriptiv bild av kunskapsbehovet hos nyutexaminerade lärare utifrån erfarna lärares perspektiv. Frågeställningarna rörde huruvida lärarutbildningens innehåll motsvarar de yrkesutövande lärarnas åsikter angående nyutexaminerade lärares faktiska kunskapsbehov. Teorier och modeller presenteras rörande lärarens första yrkesverksamma tid, samt problematiken kring lärarstudentens övergång till att bli yrkesverksam lärare. De slutsatser som dragits av detta arbete är att de erfarna lärarna inte anser att lärarutbildningens innehåll motsvarar nyblivna lärares kunskapsbehov. De kunskaper som betonas är kunskaper i juridik, konflikthantering, psykologi, elevvård och ämneskunskaper.

Bakgrund: Det är ett stort steg att gå från sjuksköterskestudent till att börja arbeta som sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan befinna sig i en situation som de genom utbildning är förberedda inför men inte alltid känner sig redo för. Sjuksköterskeyrket är både stimulerande och stressigt. Det är viktigt med en bra introduktion för att komma in i yrket.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som sjuksköterska.Metod: En induktiv, kvalitativ studie genomfördes. Sex sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser av att börja arbeta.